V 3. Dubbelskördar, chiliplantor & auberginesådd


SOM JAG SKRIVIT OM TIDIGARE så jobbar jag till stor del som receptkreatör, och eftersom odling och hållbarhet är något jag värderat högt sedan jag började jobba med detta har jag nischat in mig på säsongsmat. Problemet är då bara pressläggningen. De sommarrecept som dimper ner i brevlådan i juni är jag i full gång med nu. Det ironiska blir därmed att samtidigt som jag skriver om säsongsmat blir jag stundtals själv tvungen att köpa råvaror ur säsong som sparris, jordgubbar eller vårlök. Till viss del kan jag komma runt detta genom att frysa eller torka råvaror andra tider på året men att dekorera en bärtårta kräver ändå färska jordgubbar för att det ska kännas somrigt. Senast var det vårlök och gräslök som skulle köpas hem och då såg jag såklart till att maximera dessa köp genom att “skörda” och sedan återplantera. Lökväxter har ju nämligen en fantastisk förmåga att växa ut på nytt. Jag lämnade sisådär 5 cm längst ner på salladslöken som sedan planterades i en liten kruka och redan under fösta dagen kunde man se att den växt. Efter en vecka hade den fördubblats och nu kan man redan börja skörda så smått igen. Samma princip gäller för purjolökarna vi har ute i trädgårdslandet. Vi skördar sällan hela purjolöken utan skär av den någon centimeter över marken, då växer det ut en ny! När vi köpt purjo i affären skär vi av 5 cm nedtill och låter rötterna stå i ett vattenglas ett par dagar och planterar sedan ut i landet, samma sak där – en ny purjo växer upp! Och då ska vi inte tala om gräslöken, krukan den stod i var fylld av enbart rötter och så fort jag planterat om den i en kruka med jord dubblerades den på bara några dagar. Den växer ut som gräsmattan en varm junidag. Och precis så tycker jag att det ofta är med den makalösa växtkraften i frön, växter och plantor – de vill gro, växa och leva!

SÅHÄR VINTERTID I ETT GAMMALT HUS på landet måste vi elda för att få upp en behaglig temperatur i huset. Morgnarna är därför ofta ganska svala och det är sällan jag såhär års är sugen på något kallt till frukost. Men i torsdags var ett undantag. Jag tog fram björnbär, som vi plockade i höstas i en kohage, från frysen att göra smoothie på. Vill man äta hemodlat/svenskt/mindre söt frukt kan man byta ut den väl anlitade smoothiebananen mot t.ex. ångad pumpa eller squash. Och sedan toppade jag skålen med våra torkade päron och körsbär som ger så härligt tuggmotstånd. Vi hade så mycket päron i höstas att vi nästan konstant hade frukttorken igång och torkade dessa helt makalöst goda päronchips som är alldeles sega och smakar som kola! Körsbären, eller klarbären, plockade vi från ett vilt träd utanför vår by en julikväll och påminner lite om torkade tranbär men med lite smak av mandel.


CHILIFRÖN HAR HAMNAT I JORDEN och små plantor kommit upp! Jag lämnade faktiskt jordbyttan med frö att stå på badrumsgolvet med golvvärme under groddperioden istället för, där man kanske oftast förkultiverar, i fönsterkarmen. När chilifröna är under jorden så är det ju just värme som får dem att gro och inte ljus så därför fick de bo på husets goaste plats sina fem första dagar. Så fort jag märkte att de var på väg att slå ut sitt första bladpar flyttade jag dem till fönsterkarmen för då vill de ha så mycket av vårt svenska vinterljus som det bara går att få. Och allra bäst hade det såklart blivit om jag dessutom kunde ha dem under ljusrör.

Jag har också tre chiliplantor från förra året som jag övervintrat inomhus för att förhoppningsvis kunna få en längre skördperiod i år. En gång var eller varannan vecka tar jag in dem i duschen och sprayar av dem för att hålla plantorna pigga och glada och undvika att de får bladlöss. Hittills har det gått fint och de frodas.



JANUARIMORGON EFTER KATTFRUKOST och Finn fångar solstrålar genom molndiset när han sitter på bänken vid husgaveln som vätter åt öster och vår gamla fruktträdgård. Hans tvillingbror, Vide, tittar upp i oskärpa från källartrappen, kan ni se honom?

Jordgubbslandet har vi också passat på att gräva upp nu när det inte finns så mycket annat att ägna sig åt i trädgården. Vi började anlägga en bärträdgård i höstas dit vi nu flyttar jordgubbslandet. Plantorna fick sig en ordentlig tillklippning så gamla blad och utlöpare snaggades bort innan nyplanteringen.


EN VIKTIG GRUNDTANKE med Självhushållningsprojektet är att vi väljer att satsa på grödor som vi vet ger bra skörd och sådant som vi verkligen äter mycket av till vardags. Hur vackert det än är med kronärtskocka i trädgården och fantastiskt det känns att skörda en av blomknopparna är detta en sådan typisk växt som vi inte kommer att lägga energi och utrymme på i år. Vi eftersträvar en enkelhet med odlandet och vill få ut maximal skörd till så liten arbetsinsats som möjligt. Detta för att vi vill fortsätta med odlandet i många, många år framöver och därför inte vill att det ska ta musten ur oss redan nu. Just därför hade jag inför året inga planer på att odla aubergine. Men så när jag gick igenom fröpåsarna jag köpt på mig de senaste åren fann jag just en påse med aubergine och kände direkt att har vi ändå fröna kan vi likväl också så några. Jag köpte hem ett tunnelväxthus i höstas och nu kommer vi ha så otroligt mycket mer plats för värmekrävande växter än vad jag haft i orangeriet. Där har jag nämligen planterat en hel del perenna växter och till och med träd. Ett Bornholmsfikon som växt hela vägen upp i taket trots att jag varje år beskär det något otroligt. Där finns också vindruvor, kiwi och ett persikoträd. En medelhavsträdgård i glashus helt enkelt.

Slutligen tänkte jag tipsa om en artikel jag kom över i veckan. Tidningen Land skrev om mättande odling och hur mycket man behöver odla för att självhushålla ett år om någon av er vill räkna på möjligheterna.

Vi hörs om en vecka,
Karoline

YOU MIGHT ALSO LIKE

LEAVE A COMMENT