v 15. Potatissättning, nya odlingsbäddar & att gräva eller inte gräva



När värmen kom och gav, inte bara en känsla av vår utan till och med av sommar, och tiodygnsprognosen lovade rikligt med plusgrader ville jag snabbt få potatisen i jord. Men vi vill odla ganska stora ytor med potatis och ville alltså inte använda trädgårdslandet till att ta upp all den yta från andra grönsaker. Därför hörde jag med mina föräldrar om vi istället kunde odla potatis i deras trädgårdsland som dessutom är mycket mer luckert än vårt. Min pappa tröttnade på att odla förra året när sniglarna åt upp i stort sett allt han sått och därmed var jag fri att bruka deras land. Men när jag rensat bort ogräset, dragit upp rader och satt potatis fanns det bara plats för halva mitt utsäde på totalt 16 kilo. Varpå min mamma grävde upp ett nytt land där jag kunde sätta resten.

När man sätter potatis kan man utgå ifrån att sätta dem med en fots avstånd emellan. Jag satte dem med ett radavstånd på ca 60 cm och drygt 6-8 cm ner i jorden. Sätter man potatis för tätt ökar risken för bladmögel. Och särskilt viktigt är det med de senare potatissorterna, de står ju längre och behöver mer utrymme för såväl knölarna som blasten att växa sig stora på.


Trädgårdslandet här hemma har vi också lagt en del tid på under veckan. Vi bestämde att det var dags för lite ordning och reda med raka gångar och markduk under för att hålla ogräset borta. När vi skyfflade undan jorden från gångarna fick vi dessutom extrajord att fylla upp bäddarna med. Bäddarna blir på så vis upphöjda drygt 10-15 cm, något som jag tror kommer vara bra för drenering då vi tidvis har väldigt blött i landet. Gångarna i sin tur kommer vi sedan att fylla upp med träfliset som vi flisat av mina föräldrars ansade trädkronor som jag skrev om i förra veckans inlägg.

Men innan bäddarna blev verklighet var där ett ganska gediget förarbeta i att gräva upp ogräs och bereda jorden. Enda grödan som stod kvar var lite purjolök som jag skördade och frös in efter att de ansats och tvättats.

Vi fräste jorden ett par gånger med jordfräs men min förhoppning är att det var sista gången vi behöver göra detta i landet. I fortsättningen hoppas jag att vi kommer kunna tillföra gröngödning i form av gräsklipp som ett täcklager uppe på samt kompostjord, löv och bokashi att mylla ner. Sedan är tanken att maskarna ska göra grävningen istället för fräsen. När man gräver jord och kastar runt den blir det att man skapar en slags tsunami för maskarna och det microliv som finns i jorden, de jobbar på som bäst när de får vara ostörda och får nytt växtmaterial att sedan bryta ner. Det blir som att efterlikna naturen där löv varje höst faller från träden och göder jorden tillsammans med andra döda växter och djur. Det finns många skolor i huruvida jord ska grävas eller inte, om det ska höstgrävas eller vårgrävas eller rent av både och. Jag tror att det finns många rätta tillvägagångssätt och att det viktiga inte är hur vi odlar hemma i våra trädgårdar utan att vi faktiskt gör det. När jag anlade trädgårdslandet för drygt fyra, fem år sedan bröt jag upp en massivt lerjord. För att över huvud taget kunna börja odla behövdes den jorden vändas och nytt mullrikare material blandas i. Varje år har jag tillsatt bränd hästgödsel, gräsklipp, löv, kompostjord och annat som kunnat nära och förbättra jordens struktur. År för år har jorden blivit bättre och bättre och nu hoppas jag alltså att vi i framtiden kommer kunna bruka jorden med lite andra metoder.

Som synes på bilderna använder vi uteslutande återvunnet material i form av bräder och stolpar som tidigare använts till annat. Vi fattas dock en del brädor men hoppas på att det snart dyker upp.


Hoppas ni har en härlig vecka och att våren även når dit just du befinner dig!
/Karoline

YOU MIGHT ALSO LIKE

LEAVE A COMMENT